Framme...

Nu är vi äntligen på plats efter så lång längtan. Resan gick bra... tiden gick faktiskt fortare än vad jag trodde. Vi vart lite försenade från Arlanda men flög ikapp det. Jocke mådde dock dåligt efter sviterna av sin matförgifning så mellanlandningen i Bangkok gick mest ut på att besöka de olika toaletterna på flygplatsen. Vi sov inte mycket alls på planet och nu bröjar tröttheten visa sig.
När vi väl landat i Phuket kände jag ren lycka.. jag kände mig stark och trodde att tårarna skulle hålla sig borta. Men när vi fått vårt bagage och gick mot exit såg jag Siss A stå och hoppa utanför. Då banade jag väg och småsprang fram. Tårarna kom men glädjen var total. Det var ju förstås bara glädjetårar men mest skratt. Det var en märklig känsla... det kändes inte som att det var 5 månader sen sist jag såg dem. Bruna som infödingar är dom.
Vi har fått ett jätte fint rum men eget badrum.. känns såååå lyxigt.
Idag har vi hunnit med ett dopp i poolen och en lunch på Deng's. På lunchen var det jag, A och M. Jocke orkade inte. Han mådde fortfarande illa.

Nu är vi precis hemkomna från en fantastisk middag på stranden, Smile hette restaurangen.
Nu börjar jag bli ordentligt trött så det ska bli skönt att få krypa ner.

Äventyret har bara börjat!!!

KRAAAAAAAAAAAAAAAMAR