torsdag... nä onsdag...

Idag har jag en sån där dag när det känns som man är en dag längre fram i veckan. Hela dagen idag har jag gått och varit småglad att det är fredag imorgon. Men så kommer jag på att det är onsdag och då blir jag såååå besviken.

Jag måste vara så slut i huvudet just nu för jag sitter och planerar vad jag ska göra efter jobbet hela tiden.. jag vill åka och shoppa till altanen eller så vill jag bara åka hem och hoppas på uppehåll så jag kan ligga i hängmattan och läsa. Men varje tanke kommer inte så långt för jag kommer på att jag faktisk har planerat denna kväll för nästan en vecka sen. Jag ska på afterwork med fd kollegor. Jag ska få höra massa spännande skvaller... det är ett löfte.
Men det är så sjukt att jag tappar dagar och planer hela tiden idag. Tror kanske eventuellt att min hjärna packade väskan och drog på semester förra fredagen. Vi brukar försöka att se till att ha semester ihop men ibland går det inte att få ihop med de olika arbetsgivarna. Dessutom tar hjärnan ut obetald semester så resten av mig får slita för att få ihop pengarna. Slita är fel ordval det är jag medveten om men det är så det känns när väckarklockan ringer och jag måste upp. Då kan jag bli avundsjuk på hjärnan som sover vidare.

Pladder pladder pladder.. jag har inget vettigt att förtälja idag!

Jag missade MJ's cermoni igår. Vet inte riktigt om jag orkar ta på mig den sorgen just nu. Men när jag är redo finns den att hitta överallt på nätet så då ska jag sitta ENSAM och titta på den. Jocke är inte ett bra stöd när det ska gråtas framför tv'n. Han börjar vrida på sig när det är jobbigt för honom eller kommenterar onödiga saker som "oj vilken röd tröja"... va jo tack jag kan se färger. Konstigt det där.

Tack och hej!